”Ta en titt på en nattlig satellitbild över jorden. Europa och USA strålar av elektriskt ljus, medan Indien till större delen är höljt i dunkel.”
Mycket av det arbete som görs i Indien sker manuellt av någon som är fattig. Det kan t ex vara kvinnor som arbetar på ett hotells tvättservice, som tvättar lakan i floden genom att klappa tvätten mot stenar eller din middagstallrik som tvättas och skrubbas med hjälp av sand i kallvatten. Det finns flera av sådana här arbeten i Indien och man ser att det är en stor skillnad mot USA och Europa. Denna skillnad kan även ses i koldioxidutsläppen. Många invånare i Indien åker sällan bil och de använder inte särskilt mycket el. Många tror att det här bara gäller för de mycket fattiga i Indien men även medelklassen i Indien lever mycket energisnålare än människor i västvärlden. Dom rikare i Indien (10%) förbrukar lika mycket energi och släpper ut ungefär lika mycket koldioxid som de 10% fattigaste i USA.
Inte många rika invånare i Indien använder sig av dismaskin osv. Sysslorna i hemmet sker ”manuellt” av en person som handdiskar och använder sopkvast.
Därför kommer Indien troligtvis inte skriva på något bindande avtal i Köpenhamn. Därför att villkoren är orättvisa. Indien släpper ut en tjugondel av det USA släpper ut och en fjärdedel av de Sverige släpper ut. Eftersom Indien är ett av de mest befolkade länder i världen så kan man undra varför de ska minska sina redan minimala koldioxidutsläpp per capita?
Sunita Narain är Indiens mest inflytelserika miljökämpe och chef för Centre for Science and Environment och hon säger: ”Köpenhamnsmötet är dömt att misslyckas eftersom det dikteras av väst.
Indiens inställning är att de rika länderna har skapat dagens system med förbränning av kol och olja och ännu inte hittat vettiga alternativ.”
Hon menar med detta talande att det är anledningen till att Indiens regering vägrar skriva under det bindande avtalet. Hon säger också att alla sådana underskrifter skulle tolkas som att man viker sig för de rika och mäktiga, för de forna kolonialherrarna.
Men när det gäller vind- och solkraft ligger Indien långt fram i utvecklingen. Ett exempel på detta är huvudstadens bussar och taxibilar som drivs av naturgas.
Indierna har varit sedan många år tillbaka mycket duktiga på teknik och verkligen visat att man kunde gå från kulram till dator. Nu har de också chansen visa att man gå från miljöförstörande teknik, att bränna kodynga till att installera solpaneler.
http://www.sr.se/sida/artikel.aspx?programid=503&artikel=3285622
av victor
torsdag 7 januari 2010
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Jag tycker att det är fel att västvärlden ska tro att Indien och alla andra så kallde
SvaraRaderau-länder har likadana resurser att ändra på miljön som hos i ekonomisk synvinkel. / Gösta
Jag håller absolut med dig Gösta. Många av U-länderna, inte minst länderna i Syd &- Centralamerika, har faktiskt inte råd med samma egentliga onödiga verktyg som förskönar vår vardag. Vi I-länder, som ex. Sverige, tar till sådant vi egentligen inte behöver. Men vi gör det för att tjäna tid, för enligt oss är tid värdefullt - men frågan är om det är värdefullare än vår jord? Och detta är så onödigt, för att om vi istället ägnar någon minut åt att göra som du, Victor, förklarade att majoriteten gör i Indien, (gör vardagliga saker manuellt, ex. diskar för han) skulle vi känna så oerhört mycket energi och tid. För att ju mer onödig energi förbrukar desto mindre tid på oss att kunna rädda vår jord!!
SvaraRadera/Caroline
Jag håller helt och hållet med ovanstående. Varför ska de behöva minska sina utsläpp? I indien bor en sjättedel av jordens befolkning och ändå lyckas de har en tjugondel av USA's utsläpp. De har anpassat sig till en helt annan livsstil än oss, en mycket mer miljövänlig sådan.Fast på ett sätt kan man tycka att inställningen till det hela är lite dålig, hela jorden borde inse allvarligt med miljön.
SvaraRadera